Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se,
den unga kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall
giva honom namnet Immanuel.
Jesaja 9:6-7 (Swedish-SV1917)
6 Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss
given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans
namn skall vara:
Underbar i råd, Väldig
Gud, Evig fader, Fridsfurste.
7 Så skall herradömet varda stort och friden
utan ände över Davids tron och över hans rike; så
skall det befästas och
stödjas med rätt och
rättfärdighet, från nu och till evig tid. HERREN Sebaots
nitälskan skall göra detta.
Lukas 1:26-38 (Swedish-SV1917)
26
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till
en stad i Galileen som hette Nasaret,
27
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus;
och jungfruns namn var Maria.
28
Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade!
Herren är med dig.»
29
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på
vad denna hälsning månde innebära.
30
Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du
har funnit nåd för Gud.
31
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva
namnet Jesus.
32
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall
giva honom hans fader Davids tron.
33
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på
hans rike skall ingen ände vara.»
34
Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag
vet ju icke av någon man.»
35
Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma
över dig, och kraft från den Högste skall överskygga
dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas
Guds Son.
36
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och
skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är
sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37
Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38
Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske
mig såsom du har sagt.»
Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick
ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
2
Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när
Kvirinius var landshövding över Syrien.
3
Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta
skattskriva sig.
4
Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt,
for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som
heter Betlehem, i Judeen,
5
för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade,
som var havande.
6
Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon
skulle föda.
7
Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade
honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
8
I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo
vakt om natten över sin hjord.
9
Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet
kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
10
Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta.
Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt
folket.
11
Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad,
och han är Messias, Herren.
12
Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött
barn, som ligger lindat i en krubba.»
13
I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den
himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
14
»Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland
människor till vilka han har behag!»
15
När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen,
sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem
och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för
oss.»
16
Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som
låg i krubban.
17
Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till
dem om detta barn.
18
Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna
berättade för dem.
19
Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt
vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit
dem sagt.